LVU – en lag på ont och på gott
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga( LVU) är en svensk lag som innebär ett skydd för barn och unga under 21 år. En LVU beslutas bara om barnet är i allvarlig fara. Riskerna för psykisk och fysisk skada av hemmiljön måste vara mycket stora. Fysisk och psykisk misshandel, kränkningar eller övergrepp från familjen. Vårdnadshavarna och barnet utsätts för en tvångshandling. Det kan röra upp en mängd känslor. Ilska, frustration, sorg, som är svåra att hantera. Sök juridisk rådgivning om du eller ditt barn är föremål för tvångsinsatser.
Vanvård av barn
Begreppet vanvård förekommer också som skäl för ett ingripande. Det kan vara svårt att bevisa om barnen är för små för att berätta. Inga fysiska skador på kroppen. Vanvård är när barnets behov försummas. Det handlar om att hygienen inte sköts, barnet har för små kläder, går inte till tandläkare eller läkare. Barnet lämnas vind för våg trots att det är för ungt. Missbrukande vårdnadshavare kan ha svårt att ge den trygghet och stimulans som är viktiga delar för den emotionella utvecklingen. Alla barn har rätt till omvårdnad, trygghet och utbildning. Ansvaret ligger helt hos vårdnadshavaren.
Barnet kan också omhändertas om det är en fara för sig själv. Det kan röra sig om att barnet söker sig till farliga situationer, tar droger eller begår grova brott. När vårdnadshavaren står handfallen och tappar kontrollen har samhället en skyldighet att ingripa. Socialtjänsten i varje kommun har det yttersta ansvaret för att familjer med problem får hjälp och stöd.
Allt för barnets bästa
När socialtjänsten ska avgöra om ett barn far illa eller riskerar skadas startas en utredning om vilken hjälp som är optimal. Gärna i samråd med den berörda familjen. Det bästa är att få till ett bra samarbete, utan konflikter, mellan alla parter. När hjälpen tas emot friviligt kan det inte beslutas om LVU. Om vårdnadshavaren vägrar samarbeta ökar risken för ett tvångsomhändertagande. Beslutet avgörs i domstol. Lagen säger att domen ska “bevaka barnets bästa.” Barnen har rätt att komma till tals via en ställeföreträdare som talar för barnets sak. Om domstolen låter det påverka ett beslut är svårt att veta.
Mänskligt lidande
Det mänskliga lidandet kan bli tungt vid tvångsåtgärder. Vårdnadshavaren är inte nödvändigtvis ond och empatilös. Det kan finnas känslomässiga band mellan förälder och barn. Vid beslut om ett akut omhändertagande så behövs inte ett domstolsbeslut innan åtgärd. Barnet flyttas omedelbart. Domstolen avgör i efterhand om det var rätt eller inte. En LVU kan pågå i många år. Kraven för att få hem barnet är höga. Vårdnadshavarna måste ha ordnat en tryggt hemmiljö. Anser socialtjänsten att kraven inte uppfylls kan ett flyttningsförbud drivas igenom. Då stannar barnet kvar i familjehemmet ytterligare en tid. Bestämmelserna kom efter tragedin vi alla minns. Fyraåriga Lilla Hjärtat som avled när hon kom hem.